Här nedan presenterar vi svensk lag.
Du kan läsa mer här nedan vad som gäller när någon dör. Hur arvsrätten ser ut.
Glöm inte att registrera dig som efterlevande här.
Bouppteckning
När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder göras, en så kallad bouppteckning. Bouppteckning fungerar som ett underlag för bodelning och arvskifte och måste vara klar inom tre månader från dödsfallet. Om en förälder dör och lämnar efter sig make och barn under 18 år, ska i regel överförmyndaren förordna en god man som ska representera barnet vid till exempel bouppteckningen.
Dödsbo
I regel är efterlevande make, registrerad partner, sambo, arvingar och universella testamentstagare (personer som enligt ett testamente ska få hela eller en viss del av boet) delägare i dödsboet. Delägarna ska gemensamt förvalta den avlidnes egendom under boets utredning.
Bodelning och arvskifte
Om den avlidne var gift och makarna hade giftorättsgemenskap, det vill säga att någon av dem hade giftorättsgods (all egendom som inte är enskild egendom), måste bodelning ske innan den avlidnes tillgångar kan delas upp. Bodelning måste också ske om en efterlevande sambo har begärt det. När bodelningen är klar och den avlidnes skulder har betalats kan arvskifte ske, det vill säga arvet kan delas upp.
Om den avlidne var gift
Om den avlidne var gift är huvudregeln att den efterlevande maken ärver före bröstarvingarna om de är makarnas gemensamma barn. Det gäller dock inte om det pågår en skilsmässa mellan makarna.
Makarnas gemensamma barn har rätt till arv om de överlever den efterlevande föräldern. Den efterlevande maken får då kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Det betyder att maken får göra vad han eller hon vill med egendomen under sin livstid – även förbruka den helt och hållet – men inte bestämma över den genom testamente.
Barn till den avlidne som den andra maken inte är förälder till, så kallade särkullbarn, har dock rätt att få ut sitt arv genast och behöver inte vänta till styvföräldern har dött. Barnet kan dock avstå från sin rätt till förmån för den efterlevande maken. I så fall får barnet rätt till efterarv vid den efterlevande makens död på samma sätt som gemensamma bröstarvingar.
Om den avlidne inte var gift
I första hand är det den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn och så vidare) som ärver. Om något av barnen har dött tidigare (eller avstår från sin rätt att ärva) ärver hans eller hennes barn. Varje gren får lika stor lott. Till exempel: En person dör och efterlämnar en son och en avliden dotters två barn (den avlidnes barnbarn.). Arvet uppgår till 100 000 kronor, sonen får 50 000 kronor och den avlidne dotterns barn får 25 000 var.
Om det inte finns några bröstarvingar ärver den avlidnes föräldrar. Är de döda ärver den avlidnes syskon. Om någon av syskonen har dött tidigare ärver deras barn. Finns det inga föräldrar, syskon eller syskonbarn ärver den avlidnes farföräldrar eller morföräldrar. Är de döda ärver den avlidnes farbröder, fastrar, morbröder och mostrar. Deras barn (den avlidnes kusiner) har dock ingen rätt till arvet.
Finns det inga släktarvingar, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.
Laglott
Laglott är den del av en arvinges arvslott som inte kan tas ifrån honom eller henne genom testamente. Laglottens storlek är hälften av arvslotten.
En bröstarvinge har rätt att få ut sin laglott, även om den avlidne genom ett testamente har bestämt att kvarlåtenskapen helt eller delvis ska gå till någon annan. För att få ut sin laglott måste bröstarvingen begära jämkning av testamentet.
Sambo
I dag är det vanligt att människor lever tillsammans utan att vara gifta, det vill säga i samboförhållande. Sambo ärver dock inte sin avlidne sambo. För att sambos ska få ärva varandra måste de skriva ett testamente till förmån för varandra.
Enligt sambolagen har den efterlevande sambon rätt att begära bodelning av parets gemensamma bohag och bostad, om egendomen har köpts för att användas gemensamt. Sambolagen gäller också för homosexuella förhållanden.
För att sambos ska få ärva varandra måste de skriva ett testamente till förmån för varandra.
Testamente
Testamente är en rättshandling. Den som upprättar ett testamente kan själv bestämma vem som ska ärva och vad den personen ska ärva. Det finns dock ett undantag, och det är att en bröstarvinge alltid har rätt att kräva sin laglott.
I regel ska ett testamente upprättas skriftligen och bevittnas av två personer. Det gäller särskilda krav för vittnena. Testamentet måste också uppfylla vissa andra formkrav. Det är viktigt att testamentet uppfyller de formella kraven och att avsikten med testamentet klart kommer fram. Det är därför lämpligt att alltid rådfråga en jurist innan testamentet skrivs.
