Vem får mina pengar om jag dör? En guide till arvsrätt och fördelning av tillgångar
När någon avlider uppstår frågan om vad som händer med deras tillgångar, inklusive pengar på bankkonton och andra värdefulla tillgångar. Vem som får dessa pengar beror på flera faktorer, såsom svensk arvsrätt, eventuell förekomst av testamente, och den avlidnes familjesituation. I denna artikel förklarar vi hur pengarna fördelas när någon avlider och vilka faktorer som påverkar vem som ärver dem.
1. Vad händer med pengarna när jag dör?
När en person avlider, övergår alla dennes tillgångar, inklusive pengar på bankkonton, till ett dödsbo. Dödsboet är en juridisk enhet som består av den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna, som vanligtvis är arvingar enligt arvsrätten eller personer som har utsetts i ett testamente.
Dödsboet existerar fram tills tillgångarna har fördelats genom arvskifte, vilket innebär att pengarna och andra tillgångar delas upp mellan arvingarna.
2. Svensk arvsrätt – vem ärver pengarna?
Svensk arvsrätt styr vem som ärver en persons tillgångar om det inte finns något testamente. Arvingar delas in i tre arvsklasser, som prioriterar närstående släktingar i en specifik ordning:
a. Första arvsklassen – bröstarvingar
Den första arvsklassen består av den avlidnes barn, som har rätt till hela arvet. Om barnen inte är i livet går arvet vidare till barnbarn eller deras efterkommande. Dessa personer kallas bröstarvingar och har en särskilt stark arvsrätt enligt svensk lag.
- Laglott: Bröstarvingarna har alltid rätt till hälften av sin lagstadgade arvslott, vilket kallas laglott. Det innebär att även om den avlidne skriver ett testamente där pengarna fördelas till andra, har barnen alltid rätt till sin laglott, oavsett vad som står i testamentet.
b. Andra arvsklassen – föräldrar och syskon
Om den avlidne inte har några barn eller barnbarn, går arvet till den andra arvsklassen, som består av föräldrarna. Om föräldrarna är avlidna, går arvet vidare till den avlidnes syskon och deras efterkommande.
c. Tredje arvsklassen – far- och morföräldrar
Om det inte finns några arvingar i de första två arvsklasserna, går arvet till den avlidnes far- och morföräldrar. Om de inte är i livet, kan deras barn, det vill säga den avlidnes fastrar, farbröder, mostrar och morbröder, ärva.
d. Om inga arvingar finns
Om det inte finns några arvingar i de tre arvsklasserna och det inte finns något testamente, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden. Pengarna används då till välgörande ändamål.
3. Vad händer om jag är gift?
Om den avlidne var gift, har den efterlevande maken eller makan en särskilt stark arvsrätt. Enligt svensk arvsrätt ärver den efterlevande maken eller makan alla tillgångar, inklusive pengarna på bankkonton, om det finns gemensamma barn. Detta kallas för orubbat bo, vilket innebär att barnen får vänta på sitt arv tills även den efterlevande maken eller makan har avlidit.
Vad händer med särkullbarn?
Om den avlidne hade barn från ett tidigare förhållande, så kallade särkullbarn, har dessa rätt att få ut sitt arv direkt efter sin förälders död. De kan välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken eller makan, men detta är ett frivilligt beslut.
4. Vad händer om jag har en sambo?
Sambor har inte samma arvsrätt som gifta makar enligt svensk lag. Om du vill att din sambo ska ärva dina pengar och tillgångar, måste detta regleras genom ett testamente. Utan ett testamente har en sambo ingen automatisk rätt till din egendom, även om ni har levt tillsammans under en lång tid.
Sambors rätt till gemensamt hem
Enligt sambolagen har dock den efterlevande sambon rätt att begära bodelning av den gemensamma bostaden och bohaget om bostaden köptes för gemensamt bruk. Detta innebär att sambon kan ha rätt att bo kvar i bostaden, men de har ingen rätt till andra tillgångar om inget testamente finns.
5. Testamente – påverkar vem som får dina pengar
Ett testamente är ett juridiskt dokument där du kan styra hur dina pengar och tillgångar ska fördelas när du avlider. Genom att upprätta ett testamente kan du bestämma att någon annan än de som enligt arvsordningen skulle ärva, får dina pengar, till exempel en vän, en sambo, eller en välgörenhetsorganisation.
Vad kan du göra med ett testamente?
- Fördela tillgångarna som du önskar: Du kan i detalj specificera vem som ska få dina pengar, fastigheter och andra tillgångar.
- Skydda efterlevande sambo: Om du vill att din sambo ska ärva, måste du upprätta ett testamente som anger detta, eftersom sambor annars inte har någon arvsrätt enligt lag.
- Ge bort pengar till välgörenhet: Du kan bestämma att en del av din förmögenhet ska gå till välgörenhetsorganisationer.
6. Vad händer med skulderna?
Skulder ingår också i dödsboet och måste betalas innan några pengar delas ut till arvingarna. Dödsboet ansvarar för att betala av den avlidnes skulder, och om skulderna är större än tillgångarna kan det hända att arvingarna inte får något arv alls.
7. Sammanfattning
Vem som får dina pengar när du dör beror på din familjesituation, svensk arvsrätt och om du har upprättat ett testamente. Enligt svensk arvsrätt går pengarna först till dina barn, och om inga barn finns, till föräldrar eller syskon. Om du är gift ärver din make eller maka före barnen, men särkullbarn har rätt till sitt arv direkt. Sambor har ingen arvsrätt utan ett testamente. Genom att skriva ett testamente kan du styra vem som ska få dina pengar och tillgångar när du går bort.
