Vem betalar räkningar i ett dödsbo?

Vem betalar räkningar i ett dödsbo? En guide för anhöriga och dödsbodelägare

När en person avlider uppstår en rad praktiska frågor, och en av de mest akuta är hur dödsboets ekonomiska åtaganden ska hanteras. Vem ska betala räkningarna? Hur betalas de och vad händer om tillgångarna inte räcker till? Här går vi igenom vad som gäller för betalning av räkningar och skulder i ett dödsbo och vad dödsbodelägarna bör tänka på.

1. Vad är ett dödsbo?

Ett dödsbo är den juridiska enhet som består av den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsboet existerar tills alla ekonomiska och juridiska åtaganden har fullgjorts och tillgångarna har fördelats mellan arvingarna genom arvskifte. Under tiden som dödsboet hanteras måste vissa löpande kostnader och räkningar betalas, exempelvis hushållsräkningar, lån och skatter.

2. Vem är ansvarig för dödsboets skulder och räkningar?

Det är dödsboet som är ansvarigt för att betala den avlidnes skulder och räkningar – inte de anhöriga eller dödsbodelägarna personligen. Dödsbodelägarna har dock ansvar för att förvalta dödsboet och se till att betalningarna sköts korrekt.

Dödsbodelägarna

Dödsbodelägarna är de personer som har rätt till en andel av dödsboet, vanligtvis arvingarna eller universella testamentstagare. Dessa personer har tillsammans ansvar för att betala räkningar och sköta dödsboets ekonomi under förvaltningstiden, tills arvskiftet genomförs. Det är viktigt att dödsbodelägarna kommer överens om vem som ska ta hand om de praktiska frågorna, som att betala räkningar, eller anlita en professionell förvaltare.

Boutredningsman eller förvaltare

I vissa fall kan dödsbodelägarna utse en boutredningsman eller dödsboförvaltare för att ta över ansvaret för dödsboets ekonomi. Detta kan vara en advokat eller annan sakkunnig person som hanterar dödsboets tillgångar, betalar räkningar och förbereder bouppteckning och arvskifte. Detta är särskilt vanligt om dödsboet är komplicerat eller om det finns konflikter mellan dödsbodelägarna.

3. Vilka räkningar ska betalas?

Efter ett dödsfall finns det ofta flera typer av räkningar som måste betalas. Det är viktigt att prioritera de mest akuta kostnaderna och hantera skulderna i rätt ordning.

Viktiga räkningar och kostnader som ska betalas:

• Begravningskostnader: Dessa har alltid högsta prioritet och betalas i första hand av dödsboet.
• Hyra och boendekostnader: Om den avlidne hade hyresrätt eller ägde en fastighet måste hyror, bolån, el, vatten och andra boendekostnader betalas för att undvika att egendomen förloras eller att tjänster avbryts.
• Lån och krediter: Dödsboet ansvarar för att betala av på lån och krediter som den avlidne hade. Detta inkluderar bolån, bilån och kreditkortsskulder. Om tillgångarna inte räcker för att betala av skulderna, måste det utredas om dödsboet är insolvent.
• Skatter: Dödsboet ska även betala skatter som den avlidne var skyldig, inklusive eventuella kvarskatter och fastighetsskatt.
• Försäkringar: Om den avlidne hade viktiga försäkringar, som hemförsäkring eller bilförsäkring, kan det vara nödvändigt att hålla dessa aktiva under dödsboets förvaltningstid.

Mindre akuta räkningar

Räkningar för tjänster som den avlidne inte längre behöver, till exempel telefonabonnemang eller prenumerationer, kan sägas upp snarast möjligt för att minska dödsboets kostnader. Det är viktigt att snabbt gå igenom dödsboets ekonomi för att avgöra vilka tjänster som kan avslutas.

4. Hur betalas räkningarna från dödsboet?

För att betala räkningarna från dödsboet behöver dödsbodelägarna tillgång till den avlidnes bankkonton. Detta sker vanligtvis efter att bouppteckningen har påbörjats och banken har fått nödvändiga dokument, såsom dödsfallsintyg och en förteckning över dödsbodelägare.

Praktiska steg för att betala räkningarna:

1. Kontakta banken: Informera den avlidnes bank om dödsfallet och begär tillgång till kontona för att kunna betala löpande räkningar. Bankerna kräver ofta ett dödsfallsintyg och bouppteckningen innan de ger dödsbodelägarna tillgång.
2. Gemensamt konto för dödsboet: Det kan vara lämpligt att öppna ett särskilt bankkonto för dödsboet, där alla tillgångar samlas och räkningarna betalas ifrån. Detta gör det enklare att hålla ordning på ekonomin och att se till att allt sköts korrekt.
3. Rådgivning från bank eller jurist: Om dödsboet är komplicerat eller om dödsbodelägarna är osäkra på hur betalningarna ska skötas, kan det vara klokt att anlita en jurist eller kontakta banken för rådgivning.

5. Vad händer om tillgångarna inte räcker till att betala skulderna?

Om dödsboets tillgångar inte räcker för att betala alla skulder, betraktas dödsboet som insolvent. I sådana fall måste skulderna regleras i en specifik ordning, och arvingarna får inte ut något arv förrän alla skulder har betalats. Det är viktigt att inte börja betala räkningar utan att ha en fullständig översikt över dödsboets ekonomi, eftersom vissa skulder har prioritet över andra.

Prioriteringsordning vid insolvens:

1. Begravningskostnader: Har högsta prioritet.
2. Skulder med säkerhet: Till exempel bolån, där långivaren har säkerhet i den avlidnes egendom.
3. Andra skulder och räkningar: Exempelvis elräkningar, fastighetsskatt och kreditkortsskulder.

Om dödsboet är insolvent kan det bli aktuellt med en konkursansökan för dödsboet. Detta innebär att en konkursförvaltare tar över och ser till att skulderna betalas i rätt ordning.

6. Sammanfattning

Räkningar och skulder i ett dödsbo betalas av dödsboet och inte av arvingarna personligen. Det är dödsbodelägarnas ansvar att se till att dödsboets ekonomi sköts fram tills arvskiftet, antingen genom att de själva tar hand om det eller genom att utse en boutredningsman. Viktiga räkningar som begravningskostnader, boendekostnader och lån måste betalas från dödsboets tillgångar, och om dödsboet är insolvent regleras skulderna i en specifik ordning.