Vem betalar mina skulder när jag dör? En guide till skuldhantering efter dödsfall
När en person avlider uppstår frågor om hur den avlidnes skulder ska hanteras. Vem är ansvarig för att betala skulderna? Kommer arvingarna att behöva ta över skulderna? I denna artikel går vi igenom vad som händer med skulderna när någon dör, hur de hanteras i dödsboet, och vad arvingarna bör tänka på.
1. Vad händer med skulderna när någon dör?
När en person avlider övergår både deras tillgångar och skulder till ett dödsbo. Dödsboet är en juridisk enhet som består av alla den avlidnes tillgångar och skulder och som ansvarar för att reglera de ekonomiska åtagandena fram till dess att bouppteckningen och arvskiftet har genomförts. Dödsboet existerar tills alla skulder är betalda och eventuella tillgångar har fördelats mellan arvingarna.
2. Vem är ansvarig för att betala skulderna?
Det är dödsboet, inte arvingarna, som är ansvarigt för att betala av den avlidnes skulder. Dödsboets tillgångar används för att reglera alla skulder innan eventuella arv kan fördelas. Detta innebär att arvingarna inte är personligt ansvariga för den avlidnes skulder, och de behöver inte använda sina egna pengar för att betala skulderna. Däremot kan skulderna påverka hur mycket arvingarna får i arv, eftersom skulderna dras av från dödsboets tillgångar.
3. Vad händer om dödsboet inte har tillräckligt med pengar?
Om dödsboets skulder är större än tillgångarna betraktas dödsboet som insolvent. I sådana fall sker en särskild process för att hantera skulderna, och det kan hända att arvingarna inte får något arv alls. Dödsbodelägarna eller en boutredningsman kan ansöka om att dödsboet försätts i konkurs för att reglera skulderna på ett rättvist sätt.
Prioritering av skulder vid insolvens:
- Begravningskostnader: Dessa har högsta prioritet och betalas först.
- Skulder med säkerhet: Skulder som är kopplade till egendom med säkerhet, som exempelvis ett bolån, har prioritet och regleras därefter.
- Övriga skulder: Kreditkortsskulder, personliga lån och andra skulder betalas om det finns medel kvar efter att de prioriterade skulderna har reglerats.
Om tillgångarna inte räcker till för att betala alla skulder kan vissa skulder bli avskrivna, och arvingarna får inget arv. Men arvingarna är aldrig personligt skyldiga att betala skulderna ur egen ficka.
4. Vilka skulder måste betalas av dödsboet?
Alla den avlidnes skulder ska regleras av dödsboet, förutsatt att det finns tillgångar. Här är några vanliga typer av skulder som kan finnas i dödsboet:
- Bolån: Om den avlidne hade ett bolån, måste detta betalas av dödsboet. I vissa fall kan arvingarna överta bostaden och därmed också bolånet, men detta kräver att banken godkänner övertagandet.
- Privatlån och kreditkortsskulder: Dessa skulder ska också betalas av dödsboet, precis som andra typer av konsumentskulder.
- Obetalda räkningar: Oavsett om det handlar om hyror, elräkningar eller andra löpande kostnader, måste dödsboet täcka dessa kostnader så långt det är möjligt.
- Skatter: Dödsboet ansvarar också för att betala eventuell skatt som den avlidne var skyldig, inklusive restskatt eller fastighetsskatt.
5. Vad händer med gemensamma skulder?
Om den avlidne hade gemensamma skulder med en annan person, till exempel en make/maka eller sambo, kan den andra personen bli skyldig att betala hela skulden. Detta gäller särskilt om det rör sig om ett gemensamt lån där båda parterna har undertecknat låneavtalet, som exempelvis ett bolån eller ett gemensamt privatlån.
Gemensamma lån och säkerhet
Om skulden har en säkerhet, till exempel ett bolån med en fastighet som säkerhet, kan långivaren kräva att fastigheten säljs för att betala av lånet om den efterlevande inte kan överta betalningarna.
Gemensamma kreditkort eller konton
Om den avlidne och en annan person delade ett kreditkort eller bankkonto, kan den kvarlevande personen vara ansvarig för att betala skulden beroende på hur kontot eller kortet var strukturerat.
6. Livförsäkringar och skulder
En livförsäkring kan användas för att täcka skulder om den avlidne hade en sådan försäkring. Livförsäkringsbeloppet betalas vanligtvis ut till den eller de förmånstagare som angetts i försäkringen, och kan hjälpa till att täcka dödsboets skulder om det behövs. Om försäkringen inte är öronmärkt för specifika ändamål, kan förmånstagaren välja att använda pengarna för att täcka eventuella skulder eller andra utgifter.
7. Vad händer med skulder i ett testamente?
Om den avlidne har skrivit ett testamente som anger hur tillgångarna ska fördelas, påverkas inte reglerna kring betalning av skulder. Skulderna måste fortfarande betalas av dödsboet innan några tillgångar delas ut till arvingarna enligt testamentet. Om dödsboet har stora skulder kan detta innebära att arvingarna får mindre än vad som står i testamentet, eller till och med ingenting om skulderna överstiger tillgångarna.
8. Sammanfattning
När någon dör är det dödsboet som ansvarar för att betala av den avlidnes skulder. Arvingarna är inte personligt ansvariga för att betala skulderna, men skulderna dras från dödsboets tillgångar innan något arv delas ut. Om dödsboet är insolvent, kan arvet försvinna helt och skulderna avskrivas. Gemensamma skulder kan påverka efterlevande makar eller sambor, särskilt om det gäller gemensamma lån eller säkerhetsskyldigheter. För att undvika komplikationer kan det vara klokt att ha en plan för hur skulder ska hanteras, till exempel genom livförsäkringar som kan täcka eventuella lån eller skulder.
