Vad händer med pengarna på kontot när man dör?

Vad händer med pengarna på kontot när man dör? En guide till vad som sker med den avlidnes banktillgångar

När en person avlider uppstår frågan om vad som händer med den avlidnes bankkonton och de pengar som finns där. Hanteringen av dessa tillgångar styrs av juridiska regler och berör både banken, dödsbodelägarna och eventuellt även testamentstagare. I denna artikel förklarar vi vad som händer med pengarna på kontot när någon avlider och hur processen för att få tillgång till dessa tillgångar fungerar.

1. Vad är ett dödsbo?

När en person dör, bildas ett dödsbo, vilket är en juridisk enhet som består av den avlidnes tillgångar och skulder. Alla den avlidnes ägodelar, inklusive bankkonton och pengar, övergår till dödsboet. Dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna, som är arvingar enligt lag eller testamentstagare. Dödsboet existerar fram till dess att tillgångarna har fördelats genom arvskifte och alla skulder har reglerats.

2. Vad händer med bankkonton efter dödsfallet?

När någon avlider, informeras bankerna om dödsfallet via Skatteverket. Vanligtvis sker detta automatiskt, men anhöriga kan också behöva kontakta banken direkt för att säkerställa att de har fått kännedom om dödsfallet. När banken har blivit informerad, vidtar vissa åtgärder för att skydda den avlidnes tillgångar.

Bankens åtgärder:

• Spärrning av konton: När banken får kännedom om att en kontoinnehavare har avlidit, spärras vanligtvis kontot för att förhindra uttag eller transaktioner. Detta skyddar pengarna från att obehöriga ska ta ut medel.
• Ingen tillgång utan tillstånd: Endast dödsbodelägarna eller en utsedd boutredningsman har rätt att hantera kontot efter dödsfallet. Bankkort och andra betalningsmedel kopplade till kontot spärras.
• Undantag vid gemensamma konton: Om den avlidne hade ett gemensamt konto med en make/maka eller sambo, kan den efterlevande partnern fortsätta ha tillgång till kontot beroende på hur kontot har konfigurerats. Dock kan det finnas begränsningar beroende på den specifika bankens regler och hur dödsboet förvaltas.

3. Kan man ta ut pengar från den avlidnes konto?

Efter dödsfallet kan pengar inte tas ut från den avlidnes konto förrän dödsboet har börjat hanteras och bouppteckningen är upprättad. Bankerna kräver vissa dokument innan de ger tillgång till kontot, såsom:

• Dödsfallsintyg med släktutredning: Detta intyg utfärdas av Skatteverket och visar vilka som är dödsbodelägare. Det behövs för att banken ska veta vilka som har rätt att förvalta dödsboet.
• Bouppteckning eller fullmakt: När bouppteckningen har gjorts, eller om dödsbodelägarna har gett en fullmakt till en person att hantera dödsboet, kan kontona öppnas för betalning av räkningar och skulder.

4. Vad används pengarna till innan arvskiftet?

Pengarna på kontot får inte användas fritt av arvingarna förrän arvskiftet är genomfört. Under förvaltningen av dödsboet används pengarna främst till att betala de viktigaste utgifterna, som:

• Begravningskostnader: Begravningsbyrån kan fakturera dödsboet direkt, eller så används pengar från kontot för att täcka begravningskostnader.
• Skulder: Dödsboet ansvarar för att betala alla den avlidnes skulder, som bolån, kreditkortsskulder, och andra utestående räkningar.
• Löpande kostnader: Pengar kan också användas för att betala hyra, elräkningar och andra kostnader som rör den avlidnes egendom eller bostad tills arvskiftet har gjorts.

5. Vad händer med pengarna vid arvskiftet?

När dödsboets skulder har betalats och alla kostnader har reglerats, kan de återstående pengarna delas ut till arvingarna genom arvskiftet. Detta sker enligt svensk arvsrätt eller enligt den avlidnes testamente, om ett sådant finns.

Så går arvskiftet till:

1. Bouppteckning: En bouppteckning måste upprättas inom tre månader efter dödsfallet. Denna fungerar som en sammanställning av dödsboets tillgångar och skulder och måste godkännas av Skatteverket.
2. Fördelning av tillgångar: Efter att bouppteckningen är klar och godkänd, fördelas tillgångarna enligt arvsordningen eller testamentet. Pengarna på bankkontot ingår i denna fördelning.
3. Arvskiftesavtal: Arvingarna måste komma överens om hur tillgångarna ska fördelas, och detta ska dokumenteras i ett arvskiftesavtal. Efter att arvskiftet har genomförts, får varje arvtagare sin andel av pengarna.

6. Vad händer om det inte finns tillräckligt med pengar för att täcka skulderna?

Om den avlidnes skulder överstiger tillgångarna, kan dödsboet bli insolvent. I sådana fall måste dödsboet hantera sina skulder på följande sätt:

• Prioritering av skulder: Begravningskostnader betalas alltid först, följt av andra prioriterade skulder som bolån. Om det inte finns tillräckligt med pengar i dödsboet för att betala alla skulder, kan vissa skulder bli avskrivna.
• Inget arv till arvingarna: Om dödsboets skulder överstiger tillgångarna, kommer arvingarna inte att få något arv. Arvingarna är inte personligt ansvariga för den avlidnes skulder.

7. Skatt och bankkonton i dödsboet

Dödsboet betraktas som en skattesubjekt fram tills att arvskiftet har genomförts. Det innebär att dödsboet kan behöva betala skatt för inkomster som genereras från den avlidnes tillgångar under förvaltningstiden, såsom ränta på bankkonton eller utdelningar från aktier.

Sammanfattning

När en person avlider spärras den avlidnes bankkonton och tillgångarna överförs till dödsboet, som ska förvaltas av dödsbodelägarna. Pengarna på kontot används främst för att betala begravningskostnader, skulder och andra löpande utgifter innan arvskiftet genomförs. Arvingarna får inte använda pengarna fritt förrän bouppteckningen är klar och arvskiftet har genomförts enligt arvsordningen eller testamente. Om det inte finns tillräckligt med pengar i dödsboet för att betala skulderna, kan dödsboet bli insolvent, och arvingarna kan då bli utan arv.