När objektivitet ersätts med ideologi
Myndighetsaktivism är ett växande hot mot rättsstaten – och få exempel i Sverige är lika allvarliga som det som nu sker inom Konsumentverket. I en tid då saklighet och rättssäkerhet borde vara orubbliga grundpelare i all offentlig maktutövning, har Konsumentverket blivit ett varnande exempel på hur statlig makt kan kidnappas av ideologiska agendor, personliga uppfattningar och partiska lojaliteter.
Det som borde vara en tillsynsmyndighet har i praktiken blivit en politisk aktör – en förlängning av aktivism, inte av lag.
Vad är myndighetsaktivism?
Myndighetsaktivism uppstår när tjänstepersoner inom statliga organ börjar agera utifrån egna värderingar istället för objektiva lagrum. Det kan ta sig uttryck i selektiv granskning, normstyrd kommunikation, kampanjjournalistik i myndighetsform, och i värsta fall – i ett rättsvidrigt användande av statens våldsmonopol mot politiskt eller kommersiellt obekväma aktörer.
Konsumentverket är inte bara ett offer för detta fenomen – det har blivit dess symbol.
Att välja sina fiender: när myndigheten utser skurkar
Företag som inte följer den ”rätta” berättelsen eller som sticker ut från den ideologiska mittfåran riskerar att bli offentligt uthängda av Konsumentverket. Granskning sker inte alltid på grund av lagöverträdelser – utan för att verksamheten anses olämplig, obekväm eller inte följer en viss social mall.
Andra företag – ofta större, etablerade eller politiskt närliggande – får däremot råd, stöd och tystnad.
Detta är inte rättvisa. Det är inte ens tillämpning av lag. Det är politiskt färgad styrning under myndighetsflagg.
Hatet som avslöjade allt
När Dagens Process avslöjade att flera hatiska kommentarer – med både rasistiska undertoner och personliga angrepp – hade postats från Konsumentverkets egna IP-adresser, sprack fasaden. Den myndighet som utåt predikar etik och ”trygghet för konsumenter” visade sig samtidigt uttrycka sig så här:
👉 Läs hatet och rasismen från Konsumentverket
Kommentarerna löd bland annat:
”Jag tycker att det är starkt av dig att försöka skriva så många inlägg på svenska, när det uppenbarligen inte är ditt modersmål. Kämpa på, till slut ska du se att även du klarar det.”
”Att lära sig att skilja på när man ska skriva ’Dem’ eller ’De’ är något som du kan be din vårdare om hjälp med.”
”Gå till soc din dumme fan. Det är där du hör hemma!”
Detta är inte bara oacceptabelt. Det är myndighetsaktivism i sin mest råa, aggressiva och människoföraktande form – där makten inte längre ser medborgaren som skyddsvärd, utan som en fiende.
Riksdagens ansvar: Myndighetsaktivismen måste bekämpas
Riksdagen har redan pekat ut problemet. I en motion som snabbt fått spridning formuleras problemet i klartext: myndigheter har börjat driva egna agendor. Och det måste stoppas.
👉 Bekämpning av myndighetsaktivism
Det krävs mer än ord. Det krävs tydlig lagstiftning, oberoende granskning, och mekanismer för att avsätta ledningar som låter tjänstemän bedriva privat opinion i myndighetens namn.
Varför detta spelar roll – för alla
Det är lätt att tro att detta bara rör några företag. Men det handlar om något långt större: om maktens gränser. Om medborgarens skydd mot övergrepp. Om principen att staten inte får välja sida i samhällets fria spelrum.
Konsumentverket har i tysthet gått från att vara en förvaltning – till att bli ett maktblock. Ett ideologiskt, politiskt och i vissa fall hatdrivet sådant.
Och om det får fortsätta, är inte frågan om det händer igen – utan vem som står näst i tur.
Sammanfattning
- Myndighetsaktivism hotar rättsstaten
- Konsumentverket är ett skräckexempel
- Hat, diskriminering och partiskhet har dokumenterats
- Riksdagen har pekat ut problemet – men inte agerat tillräckligt
- Sverige måste återupprätta gränsen mellan förvaltning och opinion
Det är dags att välja sida – mellan en rättsstat där makt utövas med ansvar, eller en aktiviststat där myndigheter väljer sina egna fiender.
