Hur länge får man bo i ett dödsbo? En översikt av regler och riktlinjer
När någon avlider uppstår ofta frågan om vad som händer med den avlidnes bostad. Det kan vara särskilt relevant om en anhörig eller någon annan redan bor i bostaden eller om det finns planer på att sälja den. Att bo kvar i ett dödsbo, det vill säga i en bostad som tillhör en avliden persons dödsbo, är möjligt under en viss tid. Här går vi igenom de regler och riktlinjer som gäller för hur länge man får bo kvar i ett dödsbo, samt vad som kan påverka boendesituationen.
1. Vad är ett dödsbo och hur påverkar det boendet?
Ett dödsbo är den juridiska enhet som bildas när en person avlider och består av den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsboet existerar tills tillgångarna har fördelats mellan arvingarna genom ett arvskifte. Under tiden som dödsboet hanteras, behöver frågor om den avlidnes bostad lösas, särskilt om någon vill bo kvar i bostaden.
Att bo i ett dödsbo kan innebära att man bor i den avlidnes tidigare bostad (till exempel en ägd fastighet eller en hyresrätt), och reglerna för hur länge detta är tillåtet varierar beroende på bostadsform, den juridiska situationen och dödsbodelägarnas överenskommelser.
2. Ägd bostad – hus eller bostadsrätt
Om den avlidne ägde sitt boende, till exempel ett hus eller en bostadsrätt, blir bostaden en del av dödsboets tillgångar. Fram till dess att dödsboet skiftas, det vill säga tills tillgångarna har fördelats mellan arvingarna, ägs bostaden gemensamt av dödsboets delägare (arvingarna).
Hur länge kan man bo kvar i en ägd bostad?
- Fram tills arvskiftet: Det är möjligt att bo kvar i bostaden så länge dödsboet existerar, det vill säga fram tills arvskiftet har genomförts. Dödsbodelägarna måste dock gemensamt besluta om boendet. Om någon av delägarna vill bo kvar i bostaden under förvaltningstiden, behöver detta godkännas av de andra dödsbodelägarna.
- Kostnader: Under tiden som dödsboet förvaltas, är det dödsboets ansvar att betala löpande kostnader för bostaden, såsom fastighetsskatt, underhåll och eventuella lån. Om någon bor kvar i bostaden, kan det krävas att den personen bidrar till dessa kostnader.
3. Hyresrätt
Om den avlidne bodde i en hyresrätt, gäller specifika regler för hur länge man får bo kvar i lägenheten efter dödsfallet. Hyresrätten ingår också i dödsboet, men här är processen något annorlunda.
Vad gäller för hyresrätt?
- Uppsägning av hyreskontraktet: När en hyresgäst avlider, har dödsboet rätt att säga upp hyresavtalet med en månads uppsägningstid, oavsett vad som står i det ordinarie hyreskontraktet. Detta innebär att man kan bo kvar i hyresrätten i upp till en månad efter uppsägningen.
- Anhöriga som vill bo kvar: Om en anhörig eller närstående till den avlidne redan bor i hyresrätten och vill ta över kontraktet, kan det vara möjligt om de uppfyller vissa kriterier. Enligt hyreslagen (Jordabalken) kan make, sambo eller barn till den avlidne i vissa fall ha rätt att överta hyreskontraktet, förutsatt att de har bott i lägenheten tillsammans med den avlidne under en längre tid. Detta måste dock godkännas av hyresvärden.
- Om ingen tar över: Om ingen kan eller vill ta över hyreskontraktet, måste lägenheten tömmas och lämnas tillbaka till hyresvärden. I det här fallet har dödsboet ansvar för att avveckla bostaden och säga upp hyresavtalet.
4. Sambo och makar som bor kvar i dödsboet
För makar och sambor finns särskilda regler som påverkar hur länge de kan bo kvar i den gemensamma bostaden. Här spelar det roll om den avlidne och den efterlevande var gifta eller sambos, samt om det finns andra dödsbodelägare.
Makar
- Makes rätt till bostaden: Om den avlidne var gift, har den efterlevande maken rätt till bostaden om det var deras gemensamma hem. Denna rätt kallas ofta för ”orubbat bo” och innebär att den efterlevande maken får bo kvar i bostaden, även om det finns andra arvingar som har rätt till en del av dödsboet. Maken kan alltså fortsätta bo kvar tills ett eventuellt arvskifte genomförs.
- Skydd för efterlevande make: Om den avlidne var den som ägde bostaden, har den efterlevande maken rätt att begära att få behålla bostaden om det anses skäligt. Denna rätt är starkare än arvingarnas rätt till omedelbar fördelning av tillgångarna.
Sambor
- Sambors rättigheter: Sambor har inte samma starka juridiska skydd som makar. Om bostaden tillhörde den avlidne sambon, kan den efterlevande sambon ha rätt att bo kvar om bostaden var gemensam och utgjorde deras stadigvarande hem. Sambor kan också ha rätt till bodelning, men detta är inte lika omfattande som för makar, och arvingarna kan i vissa fall ha rätt att kräva att bostaden säljs för att fördelas mellan dödsbodelägarna.
5. Vad händer vid arvskifte?
När dödsboet är redo att fördelas och arvskiftet ska genomföras, måste bostadsfrågan lösas. Dödsbodelägarna kan komma överens om att en av dem övertar bostaden som en del av sin arvslott, eller att bostaden säljs och försäljningssumman delas mellan arvingarna.
Om bostaden säljs måste alla som bor där flytta ut innan försäljningen genomförs. Om någon av dödsbodelägarna vill behålla bostaden, måste de oftast lösa ut de andra arvingarna, så att rättvisa upprätthålls vid arvskiftet.
Sammanfattning
Hur länge man får bo i ett dödsbo beror på omständigheterna kring bostadens ägandeform och de överenskommelser som görs mellan dödsbodelägarna. I en ägd bostad kan man bo kvar tills arvskiftet sker, men i en hyresrätt är tiden begränsad och beror på hyreskontraktet och eventuell rätt till överlåtelse. Makar har ofta ett starkare skydd för att bo kvar i dödsboet än sambor.
