Får man ge bort sina pengar innan man dör? En guide till gåvor och arvsrätt
Att ge bort sina pengar och tillgångar innan man avlider är en vanlig fråga som väcker både juridiska och praktiska överväganden. Många vill hjälpa sina närstående ekonomiskt eller kanske bidra till välgörenhet under sin livstid. Men vad gäller enligt svensk lag när det kommer till att ge bort sina pengar innan dödsfall? Hur påverkas arvet och vad bör man tänka på? I denna artikel utforskar vi vad som gäller kring gåvor före dödsfall och hur de kan påverka arvsrätten.
1. Får man ge bort sina pengar innan man dör?
Ja, enligt svensk lag är det fullt tillåtet att ge bort sina pengar och andra tillgångar innan man dör. Som huvudregel har varje person rätt att förfoga över sin egendom som de vill under sin livstid, och detta inkluderar att ge bort pengar i form av gåvor. Det finns dock vissa juridiska regler och begränsningar som kan påverka gåvans giltighet, särskilt när det kommer till arvsrätt och bröstarvingars rättigheter.
2. Gåvor och arvsrätt – hur påverkar det arvingarna?
Svensk arvsrätt ger starkt skydd åt den avlidnes bröstarvingar (barn). Om du ger bort pengar innan du dör, kan detta påverka dina barns arvslott, särskilt om gåvan betraktas som ett förskott på arv eller om det anses ha getts på ett sätt som kränker barnens rätt till sin laglott. Här är några viktiga begrepp och regler att ha i åtanke:
a. Förskott på arv
Enligt svensk lag antas gåvor som ges till bröstarvingar under din livstid vara förskott på arv, om inte något annat uttryckligen anges. Detta innebär att värdet av gåvan räknas av från arvingens framtida arv.
- Exempel: Om du ger ett av dina barn en större summa pengar som gåva, räknas detta som förskott på deras arv. Vid arvskiftet efter din död justeras detta så att barnet får en mindre del av arvet än de andra arvingarna, så att rättvisan upprätthålls.
För att undvika missförstånd är det klokt att uttryckligen ange i ett gåvobrev om gåvan ska räknas som förskott på arv eller inte.
b. Laglotten – skydd för bröstarvingar
Barn har alltid rätt till sin laglott, vilket motsvarar hälften av deras lagstadgade arvslott. Om en person ger bort stora delar av sin förmögenhet strax innan dödsfallet, och detta kränker bröstarvingarnas laglott, kan arvingarna begära att gåvan återgår eller att de kompenseras genom arvskiftet.
- Exempel: Om en förälder ger bort alla sina pengar strax före sin död, kan barnen, om deras laglott kränks, kräva att gåvorna återlämnas till dödsboet för att de ska få ut sin rättmätiga del.
3. Vad gäller för gåvor till andra än arvingar?
Om du ger bort pengar till någon som inte är bröstarvinge, till exempel en vän eller en välgörenhetsorganisation, anses detta inte automatiskt vara förskott på arv. Detta påverkar inte dina barns arvsrätt direkt, men om gåvorna ges nära inpå dödsfallet och kränker bröstarvingarnas laglott, kan gåvorna fortfarande komma att ifrågasättas.
Gåvor till make eller sambo
Gåvor till make eller sambo kan också påverka arvet, särskilt om gåvan har ett betydande värde. Om en make eller sambo får en stor gåva kort före dödsfallet, kan arvingarna ifrågasätta gåvans syfte och kräva att den räknas in i dödsboet.
4. Gåvobrev – ett sätt att tydliggöra dina avsikter
För att undvika framtida konflikter mellan arvingarna är det en god idé att upprätta ett gåvobrev när du ger bort större gåvor. I gåvobrevet kan du tydligt ange om gåvan ska betraktas som förskott på arv eller om den inte ska påverka arvsfördelningen. Gåvobrev kan också vara viktigt för att specificera villkor, till exempel om mottagaren inte får sälja en viss egendom eller om gåvan ska återgå om vissa omständigheter förändras.
Vad bör ingå i ett gåvobrev?
- Givare och mottagare: Namn på den som ger gåvan och den som tar emot den.
- Beskrivning av gåvan: Vad som ges bort, till exempel pengar eller fastigheter, och dess värde.
- Eventuella villkor: Om gåvan ska ses som förskott på arv eller om den ska betraktas som en ren gåva.
- Datum och underskrifter: Gåvobrevet bör dateras och undertecknas av båda parter, samt helst bevittnas för att öka dokumentets rättsliga styrka.
5. Vad händer med större gåvor nära dödsfallet?
Om en person ger bort en stor gåva strax före sin död, kan detta väcka frågor hos arvingarna om syftet med gåvan. Enligt svensk lag kan en gåva som ges kort före dödsfallet, och som syftar till att kringgå arvsrätten eller bröstarvingarnas rätt till laglott, ifrågasättas. Arvingarna kan då begära att gåvan återförs till dödsboet.
Det finns också regler för att skydda arvingarna om gåvor som getts under den avlidnes sista år anses ha orättvist minskat dödsboets värde. Arvingarna kan i sådana fall begära en så kallad återbäringsskyldighet.
6. Skatt på gåvor
Sedan 2005 har Sverige ingen gåvoskatt, vilket innebär att du kan ge bort pengar och andra tillgångar utan att mottagaren behöver betala någon skatt på gåvan. Däremot kan andra skatter bli aktuella, som exempelvis reavinstskatt vid överlåtelse av fastigheter eller värdepapper.
7. Sammanfattning
Att ge bort sina pengar innan man dör är fullt tillåtet enligt svensk lag, men det finns vissa regler och överväganden som påverkar hur gåvor kan påverka arvingarnas rättigheter. Gåvor som ges till bröstarvingar betraktas som förskott på arv om inget annat anges, och bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Genom att upprätta ett gåvobrev kan du tydliggöra dina avsikter och undvika framtida konflikter mellan arvingarna. Det är också viktigt att komma ihåg att gåvor som ges nära dödsfallet kan ifrågasättas om de kränker arvsrätten.
