Här finns information om svensk arvsrätt. Det är arvsordningen som bestämmer vem som ärver först när någon dör. Om den avlidne var gift gäller specifika regler men om den avlidne inte var gift då är det arvsordningen som bestämmer vem som har rätt till arv.
Om den avlidne inte var gift ska bröstarvingar ärva först, det vill säga barn, barnbarn och så vidare. Bröstarvingar är de personer som är avkomlingar till den avliden. Om ett barn har dött eller avstår från sin rätt att ärva då ärver dennes barn istället.
Skulle det inte finnas några bröstarvingar då ärver den avlidens föräldrar istället. Är föräldrarna döda då ärver den avlidnes syskon istället. Skulle någon av syskonen vara döda då ärver deras barn.
Om det inte finns några föräldrar, syskon eller syskonbarn då ärver den avlidnes farföräldrar eller morföräldrar. Är dessa personer döds då går arvsordningen till den avlidens farbröder, fastrar, morbröder och mostrar. Den avlidnes kusiner har aldrig någon rätt till arvet.
Om den avlidne var gift
När någon var gift gäller andra regler i arvsordningen. Det är den efterlevande maken eller makan som ärver och det krävs ingen bodelning.
Om den avlidne hade gemensamma barn med maken eller makan
Då ska en bodelning först upprättas. Det efterlevande maken eller makan har fri förfoganderätt över arvet. Det innebär att maken eller makan får göra vad den vill med arvet eller tillgångarna under sin tid i livet. Personen får förslösa arvet hur den själv vill.
De gemensamma barnen har rätt till arvet när båda föräldrarna dör. Detta gäller inte om makarna har en pågående skilsmässa. Vid pågående skilsmässa ska arvet fördelas enligt reglerna som gäller för om den avlidne inte var gift.
Om den avlidne har barn som den andra maken eller makan inte är förälder till, så kallade särkullbarn
En bodelning måste först göras.
Särkullbarn till den person som har avlidit har rätt att omgående få ut sitt arv och behöver alltså inte väta tills styvföräldern har dött. Barnet har dock möjlighet att avstå från sin rätt till förmån för den efterlevande maken. I sådana fall får det barnet rätt till ett efterarv när den efterlevanden makens döds på exakt samma vis som gemensamma bröstarvingar.
Om den avlidne hade ett testamente
Om den avlidne har upprättat ett testamente är det den som gäller i stället för arvsordningen. Det finns dock några begränsningar. Exempelvis har bröstarvingar alltid rätt till hälften av sin arvslott. Allt annat går i princip att testamentera bort så att den som skriver ett testamente själv bestämmer vad som ska hända med tillgångarna.
Registrera dig i Efterlevanderegistret
Glöm inte att registrera dig i Efterlevanderegistret som efterlevande. Du tar del av framtida arv, meddelande och annat viktigt som rör den avlidne. Många tillgångar är så kallade osynliga tillgångar och tar tid att upptäcka. När en aktör vill ha kontakt med efterlevande för upphittade tillgångar behövs en efterlevande.
