Det finns alltid mer pengar för anhöriga. Registrera dig som efterlevande för endast 99 SEK.

Vi hittar avlidnas tillgångar

Lagar och regler vid dödsfall

Begravningsverksamheten

Begravningsverksamheten i Sverige är ett offentligt åtagande. Verksamheten är indelad i geografiska förvaltningsområden. Inom varje förvaltningsområde finns en huvudman för begravningsverksamheten.
Svenska kyrkans församlingar och kyrkliga samfälligheter är huvudmän för begravningsverksamheten i landet med undantag Stockholms och Tranås kommuner, där det är kommunerna som är huvudmän. 


Begravningsavgiften


Alla som är folkbokförda i Sverige betalar en obligatorisk begravningsavgift via sin skattsedel­. Detta gäller oavsett trosuppfattning och är en avgift som skall täcka en del av de kostnader som uppkommer i samband med ett dödsfall.

I Begravningsavgiften ingår:

  • Gravplats under 25 år.
  • Gravsättning och kremering.
  • Transport av kistan från bisättningslokal till begravningsceremoni och vidare till gravsättning eller kremation. 
  • Lokal för förvaring och visning av stoft.
  • Lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler.

De här tjänsterna ska även tillhandahållas utan kostnad i annan församling än där du är folkbokförd.

De tjänster dödsboet får betala för är bl.a

  • Kista och påklädning
  • Dekoration och blommor
  • Annonsering
  • Transport av kistan till bisättningslokal (lokal för förvaring och visning)
  • Begravningsceremoni
  • Bärare av kista i procession till graven
  • Minnesstund
  • Gravsten
  • Skötsel av graven


Kyrkoavgiften

Alla medlemmar i Svenska kyrkan betalar kyrkoavgift. I denna ingår begravningsavgiften som alla personer som är folk- bokförda i Sverige betalar. Avgiftens storlek beror på vilken inkomst man har.

I Kyrkoavgiften ingår:

  • Präst
  • Kyrkomusiker
  • Lokalupplåtelse
  • Utbärning och sänkning

De här tjänsterna ska även tillhandahållas utan kostnad i annan församling än där du är folkbokförd.

Medlemsavgift


Utöver Svenska kyrkan har 17 registrerade trossamfund fått regeringsbeslut på att de får ta in sina medlemsavgifter ”via skattsedeln”:

  • Bosniakiska Islamska samfundet – BIS
  • Equmeniakyrkan
  • Evangeliska Frikyrkan
  • Frälsningsarmén
  • Förenade Islamiska Föreningar i Sverige 
  • Islamiska kulturcenterunionen i Sverige 
  • Islamiska Shia Samfunden i Sverige
  • Metodistkyrkan i Sverige
  • Pingst – fria församlingar i samverkan 
  • Romersk-katolska kyrkan
  • Svenska Baptistsamfundet
  • Svenska Missionskyrkan
  • SvenskaAlliansmissionen
  • Sveriges Muslimska Förbund
  • Syrisk-Ortodoxa Patriarkatets Ställföreträdarskap i Sverige
  • Syrisk Ortodoxa Ärkestiftet av Sverige och Skandinavien
  • Ungersk Protestantiska samfundet i Sverige

Begravningsombud

För dem som inte tillhör Svenska kyrkan har länsstyrelsen i varje län och kommun skyldighet att utse ett så kallat begravnings­ombud. Begravningsombudets uppgift är följande.    

Han eller hon ska skaffa sig kännedom om hur begravningsverksamheten är organiserad och utförs för dem som inte tillhör Svenska kyrkan och om deras önskemål rörande verksamheten.
Informera dem som inte tillhör Svenska kyrkan om sin verksamhet och hålla kontakt med företrädare för andra trossamfund än Svenska kyrkan och andra berörda parter,
Till huvudmannen för begravningsverksamheten föreslå de åtgärder som behövs för att tillgodose de önskemål som kommer till begravningsombudets kännedom.

Enligt svensk lagstiftning skall, så långt det är möjligt, den avlidnes önskan följas när det gäller utformningen av begravningen. 

Vad händer efter dödsfallet?

Oberoende av var dödsfallet inträffar är det Landstinget/Kommunen som har ansvaret för att den döde transporteras till ett bårhus. Om dödsfallet skett i bostaden måste alltid läkare komma dit för att konstatera dödsfal­let. Detta för att säkerställa rättssäkerhe­ten. Finns någon form av misstanke om brott kopplas alltid polisen in.

Transporten från bostaden till bårhuset sköts ofta av begravningsbyrån. De allra flesta begravningsbyråer har jour dygnet runt.

Enligt lag skall gravsätt­ning eller kremation ske inom en månad från dödsdagen. Dödsfallet måste meddelas myn­digheterna inom några dagar och det sker genom att läkaren som konstaterar dödsfallet sänder ett dödsbevis till folkbokföringen. Begravningsbyrån beställer vanligtvis döds­fallsintyg och övriga handlingar som behövs för begravningen.

Obduktion

När någon dött måste dödsorsaken fast­ställas av läkare. Finns det oklarheter kan det bli fråga om obduktion. Obduktion innebär att en läkare gör ett operativt ingrepp på den döda kroppen. Man kan endast i undantagsfall neka obduktion.

Intyg om dödsorsak

Om man som anhörig vill ha ett skriftligt besked om den exakta dödsorsaken kan man få det genom att kontakta läkaren.

Organdonation

I Sverige betraktas en människa som död när all aktivitet i hjärnan har upphört. Olika kroppsorgan och vävnader kan dock vara funktionsdugliga och organdonation kan därför komma ifråga enligt svensk transplantationslag. Det är alltid den avlid­nes vilja som gäller, om den är känd. Är den inte känd, men det kan antas att ett ingrepp skulle strida mot den avlidnes inställning, får inget ingrepp göras.

Via socialstyrelsens hemsida kan man anmäla sig till donationsregistret.
 

De myndigheter som är aktuella är:

Försäkringskassan som efter cirka två veckor från dödsfallet skriftligen skall meddela vilken rätt man har till s.k. efterlevande­ pension och/eller bostadsbidrag.

Skatteverket, har ansvar för folkbokföringen i landet och därmed får vetskap om döds­fallet för att kunna utfärda de intyg och handlingar som är aktuella för begravning och eventuell utlandstransport.

Bouppteckning

När en människa avlider måste också enligt svensk lag en bouppteckning göras inom tre månader. Auktoriserade begravningsbyråer hjälper till även med detta. Enkelt uttryckt är en bouppteckning en förteckning över döds­boets tillgångar, skulder och delägare. Detta kan ibland vara komplicerat, framförallt när man inte är svensk medborgare.
Bouppteckningen är en handling som lämnas in och registreras vid Skatteverket. Den ligger bl.a till grund för att se vilka som har rätt att ärva den avlidne.

Har inte dödsboet någon fastighet, några pengar eller om det går jämnt upp med begravningskostnaderna kan man via hem­kommunen ansöka om att få göra en dödsboanmälan. Den görs av kommunen, är kost­nadsfri och den ersätter bouppteckningen.