Kremering är en metod för att bränna ner en kropp till aska. Efter kremeringen placeras askan i en urna som anhöriga har valt ut som sedan ska gravsättas. Denna form av process börjar bli allt mer vanligt i Sverige. Här förklarar vi närmare hur en kremering går till och vad du bör tänka på.
Det är viktigt att komma ihåg att det ska vara den avlidnes önskan om kremeringen eller traditionell jordbegravning. Om ingen önskan finns från den avlidne ska anhöriga ta del av beslutet om en eventuell kremering. Sådana beslut kan var svåra, så välj noggrant och prata ihop er ni som är nära och kära.
När en kropp ska kremeras används speciella ugnar där temperaturer når uppemot 1000 grader. Kistan och kroppen ska föras in i ugnen. Det tar ungefär en timma innan kremeringen av kroppen är klar. När kroppen förs in sätter man också en brandsäker ID bricka vid kroppen. ID brickan är en försäkran så att man inte blandar ihop kroppar. Efter kremeringen är klar läggs askan in i en urna i väntan på en gravsättning.
Vad kostar kremering
I Sverige är kremering kostnadsfritt. Du behöver inte betala något då kremering ingår i begravningsavgiften. Samtliga personer som är folkbokförda i Sverige och har haft en inkomst med beskattning betalar en begravningsavgift.
Om en utländsk person skulle avlida i Sverige kan det hända att en avgift krävs vid kremering men det är väldigt vanligt att utländska medborgare inte behöver betala. Så är det för att vi respekterar avlidna och önskar ge dem ett värdigt slut.
Måste man ha kista vid kremering
Ja, vid kremering måste man ha kista. Enligt den svenska begravningslagen ska alla avlidna läggas i en kista på grund av etiska samt arbetsmiljömässiga skäl. Dessa regler gäller oavsett om den avlidne ska kremeras eller om det ska ske en jordbegravning.
Hur mycket väger aska efter kremering?
Efter kremering blir kroppen till aska. Askan väger cirka 3 kg efter kremering av en person av normal vikt.
Får jag vara med vid kremering?
Ja, du har möjlighet att vara med vid en kremering.
Efterlevanderegistret hittar avlidnas tillgångar
En anhörig till den avlidne ska registrera sig i Efterlevanderegistret för att kunna få tillgång till arv: pengar, aktier och annat som den avlidne har haft. Ta reda på mer vad som gäller.
Banker, myndigheter, företag och andra organisationer vill få kontakt med anhöriga när tillgångarna finns tillgängliga. Även meddelanden till anhöriga kan skickas ut.